tag:blogger.com,1999:blog-57130712677314798432024-03-19T08:38:05.629+01:00Fysik Komvux Enköping Vt 12Välkommen till vår fysikblogg där vi skriver om ämnet fysik, experiment vi genomfört och om andra intressanta saker som berör fysikämnet. Kolla gärna runt i bloggen och var inte rädd för att kommentera eller ställa frågorIngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.comBlogger52125tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-5980595049716874962012-06-05T21:25:00.002+02:002012-06-05T21:30:10.702+02:00Venuspassage som start på sommarlovet!Det händer något unikt i natt:<br />
<a href="http://svt.se/nyheter/vetenskap/nattens-venuspassage-med-historiens-vingslag">Venus passerar framför solen.</a><br />
<br />
<iframe frameborder="0" height="270" scrolling="no" src="http://svt.se/wd?widgetId=23991&sectionId=532&articleId=117083&type=embed&contextSectionId=532" width="480"></iframe><br />
Du kan också följa <a href="http://www.svtplay.se/sok?q=venuspassagen">passagen live på SVT-webben.</a><br />
<br />
Med detta inlägg vill jag också tacka er för de inlägg och kommentarer som ni bidragit med under Fy B-kursen! Glad sommar och lycka till i framtiden!IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-9613400324275805152012-05-14T15:06:00.002+02:002012-05-14T15:06:14.888+02:00Kvantfysik!!!!Hej!<br />
<br />
Detta är mitt första blogginlägg och jag har valt att skriva om avsnittet "Våg eller partikel" i boken (s.148)<br />
När man gjorde experimentet att låta ljus passera genom en dubbelspalt visade det att experimentet gav samma resultat som i en vågrörelse. Man kunde konstatera att ljus var en vågrörelse. Och när man gjorde detta dubbelspalt experiment fick man ett interferens mönster som resultat. När man däremot gjorde detta experiment med elektroner fick man häpnadsväckande resultat. Elektroner är partiklar och förväntas därför ge ett annorlunda resultat. Vi vet sen tidigare att vågor som får gå igenom en dubbelspalt resulterar i ett interferensmöster. Skjuter man elektroner genom en dubbelspalt borde det bara resultera i två linjer parallella med spalterna. Men nej! När man gjorde experimentet med elektroner fick man ett interferensmönster precis som vågorna. Hur kan elektroner, små partiklar av materia , skapa ett interferensmönster som vågor? De fungerade alltså både som vågor och partiklar. Detta experiment visade alltså att materia har en vågfunktion och en partikelfunktion. Man kom fram med begreppet "foton" som är både en partikel och våg på samma gång.<br />
<br />
Jag har en bra film som demonstrerar detta.<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=uSnVnyQA8UU&feature=fvst">http://www.youtube.com/watch?v=uSnVnyQA8UU&feature=fvst</a>
<br />
<br />
Har ni svaret på detta mysterium?<br />
<br />
Dillan IsmailDillanhttp://www.blogger.com/profile/17881238259642893410noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-64753116631183017182012-05-11T19:13:00.000+02:002012-05-11T19:13:09.316+02:00Känner ni igen det här experimentet?<br />
I onsdags hade ni chans att göra några små experiment. Här är en film där en tidigare Komvux-elev agerar. <object height="385" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/F775iy4KMi0?fs=1&hl=sv_SE">
</param>
<param name="allowFullScreen" value="true">
</param>
<param name="allowscriptaccess" value="always">
</param>
<embed src="http://www.youtube.com/v/F775iy4KMi0?fs=1&hl=sv_SE" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="385"></embed></object><br />
<br />
Varför ändras lampans ljusstyrka? Diskutera fenomenet!IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-4156463778100864752012-05-09T10:08:00.001+02:002012-05-09T10:08:53.715+02:00Magnet och kopparrörHär är ett intressant experiment med ett kopparrör och en magnet. Kolla på videon och se om ni har en bra förklaring till vad som händer.<br />
<br />
Koppar är ju inte ett magnetiskt material men visst kan det skapas ett magnetiskt fält med hjälp av induktion?<br />
<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=G7ysnXH53Wo&lr=1">http://www.youtube.com/watch?v=G7ysnXH53Wo&lr=1</a><br />
<br />
Rätta mig om jag har fel.<br />
<br />
Men i det stora hela så rör sig kopparröret igenom det magnetiska fältet som uppstår med hjälp av magneten och det skapas en elektrisk ström i röret vilket leder till att röret blir en elektromagnet som attraherar magneten vilket får magneten att sänka farten genom röret, när sen magneten faller långsammare blir strömmen mindre genom ledaren och då blir det mindre attraktion.<br />Fredrik Whttp://www.blogger.com/profile/09226599084512430688noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-19678984980165414692012-05-07T02:50:00.000+02:002012-05-07T02:50:07.310+02:00Höger regeln<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dz0OEqsc_r5q2VDXA2pOHkVuPMUKlgMxS0H0ncxwFCZzcRigcPbH6o4bSM2xr6PRBeIm23F4g5I0aW36KuBaQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
det är en bra video som jag kan rekommendera till er som är intresserad av magnetic world.<br />
<br />
<span class="hps">Den högra</span> <span class="hps">handflata</span> <span class="hps">regeln</span> <span class="hps">visar riktningen</span> <span class="hps">av kraft</span> <span class="hps">på ett positivt</span> <span class="hps">rörlig</span> <span class="hps">laddning i</span> <span class="hps">ett magnetiskt fält.</span>arsham.vajdihttp://www.blogger.com/profile/13331308464094387751noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-30551591830096536312012-05-07T02:13:00.002+02:002012-05-07T02:13:47.524+02:00<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dxgds1eKLKCDrNp8HdA8NQr6Uh4izvaa7NJpYFCPt5hQkg0ddiYiNBEovFMfW1oeFeQsDCSCmSn5hXBeYOIPg' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
<span class="hps">Vad är</span> <span class="hps">det magnetiska fältet</span><span>?</span>arsham.vajdihttp://www.blogger.com/profile/13331308464094387751noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-80532539353311828302012-05-05T11:44:00.000+02:002012-05-05T11:56:41.685+02:00Norrsken - vackert skådespel!<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="300" mozallowfullscreen="" src="http://player.vimeo.com/video/25811412?title=0&byline=0&portrait=0" webkitallowfullscreen="" width="400"></iframe><br />
Har du haft turen att se något sånt här?IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-43872455167545470482012-05-04T13:45:00.000+02:002012-05-04T13:45:08.871+02:00Hjärtformade Vågor!Bara för att jag har varit <strong><u>EXTREMT</u></strong> inaktiv på bloggen, då jag inte tycker om forumet som form, men nu har jag snubblat över en kul sak i "sommarvärmen" !<br />
<br />
Då vi håller på med vågor, övergick mitt huvud till vågmaskiner, som i sig oftast pumpar ut vatten, och inte har något med våglängder att göra... men jag tyckte ändå att denna vågmaskinen var lite häftig.<br />
<br />
Tyvärr gick det inte så bra för mig att länka själva filmen, så ni får gå via denna länken, scrolla ner och trycka på play.<br />
<br />
<a href="http://www.mobil.se/cmlink/2.635/nyheter/it/vagmaskinen-som-gor-bilder-i-vattnet-1.363380.html">http://www.mobil.se/cmlink/2.635/nyheter/it/vagmaskinen-som-gor-bilder-i-vattnet-1.363380.html</a><br />
<br />
Det som jag tycker om med denna vågmaskinen är den att den skapar inte bara vanliga vågor, utan den skapar vågor formade som hjärtan, stjärnor och lite andra former och roliga saker. Tycker i alla fall att den är sevärd!<br />
<br />
Så om någon är bättre än mig på Japanska, så kan ju han/hon få översätta och berätta hur allt fungerar. Eller om någon kanske kan principen bakom utan översättning...<br />
<br />
Men bara att dom lyckas, tycker jag är häftigt !<br />
<br />
<em>Ps. Detta är ett ytterst försök till inlägg !</em>Linda Lhttp://www.blogger.com/profile/03310408186124564671noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-6527703782136630832012-05-02T09:12:00.000+02:002012-05-02T09:12:17.876+02:00Magnetism och elektricitet<b>Få en magnet med hjälp av elektricitet.</b><br />
<br />
Intressant video om hur man kan få en magnet genom att köra ström genom en spole. <br />
<br />
<a href="http://www.youtube.com/watch?v=emlzh9XXWgQ">http://www.youtube.com/watch?v=emlzh9XXWgQ</a><br />
<br />
Spolen i det här fallet är skruven som är omlindad med en kabel. <br />
<br />
<br />Fredrik Whttp://www.blogger.com/profile/09226599084512430688noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-2435934476055299012012-04-19T11:17:00.001+02:002012-04-19T11:17:11.838+02:00En fantastisk resa inåt och utåtMåste länka till den här sidan som jag fick tips om av en fysiklärare på WGY. Eftersom vi håller på med vågor: res inåt och läs om mikrovågor och andra elektromagnetiska vågor! Skriv något om vad du upptäcker!<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://htwins.net/scale2/"><img border="0" height="125" qda="true" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFD5Hm0JjCtjJd0k8Op-lW2NMyzYYsHZOtqhZMvsswWz4ofy6whKo9dpQH-XsO6AApe6D2wRiyR2on6jiNBtRcSbdnxq-Iycjir_FPGNbbEzHo9-a7vl96AszqjW2WLzrGdflO8xSKkpg/s200/resa.bmp" width="200" /></a></div>IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-8546391393029758832012-04-16T16:12:00.004+02:002012-04-16T16:27:53.899+02:00Slinky drop<span style="font-weight:bold;">Vad händer när man släpper en utdragen slinky, likt frittfall? </span><br /><br />Ett roligt och intressant experiment. <br /><br />1. Kolla först på första videon som är länkad och se om ni kan fundera ut svaret. <br /><br />2. Kolla sedan på länk 2 och se om ni hade rätt. <br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=wGIZKETKKdw">http://www.youtube.com/watch?v=wGIZKETKKdw</a><br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=eCMmmEEyOO0">http://www.youtube.com/watch?v=eCMmmEEyOO0</a>Fredrik Whttp://www.blogger.com/profile/09226599084512430688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-73822979876860304892012-04-15T17:25:00.002+02:002012-04-15T17:52:29.385+02:00Relativitetsteori<span style="font-weight:bold;">Har ljushastigheten avtagit med tiden?</span><br /><br />Här är lite intressanta teorier både för och emot påståendet.<br /><br />"Det vore fel att säga att vetenskapsmännen "vet" att ljushastigheten (c) alltid varit densamma som idag”. Enligt den australiske kreationisten Barry Setterfield uppvisar historiska mätningar av ljushastigheten (c) en exponentiellt avtagande trend som funktion av tiden. En forskargrupp beräknar också hur c varierat i tiden. Där man kalibrerar de radiometriska mätningarna med denna minskning av c, så ger de bibliska åldrar för jorden på ca 6000 år. Den historiskt sett högre ljushastigheten skulle också förklara att vi idag kan se stjärnor som ligger miljontals ljusår bort, även om universum inte är så gammalt. <br /><br />Skulle det visa sig att c varierat sedan universums skapelse så skulle det omkullkasta många av dagens teorier. Om c varit större förr skulle det få stora konsekvenser för vår världsbild. Bl.a. skulle det påverka radioaktiva sönderfallshastigheten och därmed radiometriska åldrar. Det finns en stor mängd evidens som tyder på att fysikaliska konstanter, t.ex. c, verkligen är konstanta. Till exempel har observationer av avlägsna astronomiska objekt visat att de följer samma fysikaliska lagar som verkar i dag. Detta tyder på att de fysikaliska konstanterna har varit konstanta under flera miljarder år. c:s konstans bygger alltså på experimentella observationer och är ej ett "obevisat antagande". Det bör också påpekas att om ljushastigheten har avtagit, skulle detta få långtgående fysikaliska konsekvenser, t.ex. skulle relativitetsteorin inte fungera och energiprincipen, en av fysikens mesta fundamentala grundpelare, skulle haverera och jorden skulle ha smält (!) under skapelseveckan p.g.a. den extremt höga radioaktiva sönderfallshastigheten.<br /><br /><br />Om man nu skulle leka med tanken, så kanske en gradvis minskning av ljushastigheten också medför att ljuset böjs av, så att objekt vi studerar på väldigt långa avstånd, i själva verket befinner sig någon helt annanstans.<br /><br />Vad tror ni?Fredrik Whttp://www.blogger.com/profile/09226599084512430688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-1573579351622348882012-04-14T20:03:00.002+02:002012-04-14T20:07:56.849+02:00Hej!<br />
Jag har lagt in lite illustrativa filmer på svängningar och vågor här till höger. Alla filmer är från YouTube. Hoppas att det är användbart.<br />
<br />
Per-ArnePer-Arnehttp://www.blogger.com/profile/12527909464199038382noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-1866006228467206112012-04-12T18:09:00.003+02:002012-04-12T18:31:37.701+02:00ljusets hastighet<span ><span style="font-size: 100%;">I vår bok står det att en hastighet kan aldrig bli större än ljusets hastighet men enligt senaste forskning, är det möjligt att det kan finnas större hastighet än det.</span></span><div><span ><span style="font-size: 100%;">Forskare vid Cern har mätt upp en partikel som färdas snabbare än ljusets hastighet och om det stämmer..........måste många fysiska teorier revideras.</span></span></div><div><div style="font-family: Georgia, serif; font-size: 100%; font-weight: normal; line-height: normal; "> ^^</div><div style="font-family: Georgia, serif; font-size: 100%; font-weight: normal; line-height: normal; "><br /></div><div style="font-family: Georgia, serif; font-size: 100%; font-weight: normal; line-height: normal; "><br /></div><div style="font-family: Georgia, serif; font-size: 100%; font-weight: normal; line-height: normal; "><br /></div><div><span ><span style="font-size: 15px; line-height: 18px;"><b><br /></b></span></span></div></div><div><span ><span style="font-size: 15px; line-height: 18px;"><b><br /></b></span></span></div>Micalhttp://www.blogger.com/profile/06920115758622928406noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-24308145870873815742012-04-05T16:34:00.002+02:002012-04-05T16:52:52.656+02:00centripetalkrafthttp://www.youtube.com/watch?v=0o7Z3n5r3ss<br /><div><span><br /></span></div><div><span>Jag och Arsham tyckte att videon var bra.... hoppas att ni tycker det också!! :-)</span></div><div><span><br /></span></div><div><span><br /></span></div>Micalhttp://www.blogger.com/profile/06920115758622928406noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-49163528986484675072012-03-27T15:19:00.002+02:002012-03-27T15:24:02.323+02:00Fysik BHej!<br /><br />Dags för Fysik B då. <br />Eftersom vi ska börja redan imorgon med att gå igenom kaströrelser inom mekaniken så kan den här videon vara intressant att ta en liten titt på. <br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=JoJJyzZDi0A&feature=related">http://www.youtube.com/watch?v=JoJJyzZDi0A&feature=related</a><br /><br />Innehåller figur och viktiga formler som också finns i boken.Fredrik Whttp://www.blogger.com/profile/09226599084512430688noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-20648427890916034152012-03-22T14:01:00.001+01:002012-03-22T14:01:27.679+01:00Välkommen till Fysik B!Nu har 10 veckor gått och Fy A-kursen är klar! Tack för alla trevliga inlägg och dito kommentarer! Hoppas ni vill fortsätta att följa bloggen, kommentera nya inlägg och gärna komma med egna inlägg också!<br />
Vi välkomnar nya bloggskribenter! En första uppgift blir att skriva ett kort inlägg där du presenterar dig själv och skriver något om målet med dina studier.IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-50739929574213733392012-03-16T15:25:00.000+01:002012-03-16T15:25:30.454+01:00Vad har du för fart på slangen?<span lang="EN">Hej, kära fysiker! I lärobokens uppgift 419 (energikapitlet) så vill de få oss att fundera på hur man kan ta reda på vattnets hastighet, då det strömmar ut ur en vattenslang. När jag först tog mig an den uppgiften, så var det formeln för en cylinders volym som poppade upp i mitt huvud. Vanesak. Hursomhelst, så hade facit en annan up<span style="color: black;">pfattning om hur det skulle göras - formlerna för mekanisk energi, förstås. Så jag bestämde mig</span> för att testa båda sätten, praktiskt! Varför missunna sig en chans att leka? =D<br />
<br />
Min idé var alltså att betrakta vattnet i slangen som en cylinder. Jag kollade slangens dimensioner, och mätte upp hur mycket vatten som sprutade ut på 4 sekunder. Sedan satte jag in mina mätvärden i formeln<span style="color: #741b47;"> </span><em><span style="color: #38761d;">h = V / (<span style="font-family: Symbol;">p</span>
*r^2),</span></em> vilket gav <em><span style="color: #38761d;">0,0014m^3 / (<span style="font-family: Symbol;">p</span>
*0,00675^2m^2) = 9,8m</span></em>. Nu visste jag alltså att slangen pressar ur sig en <em><span style="color: #38761d;">9,8m</span></em> lång cylinder på fyra sekunder, vilket ger hastigheten ungefär <em><span style="color: #38761d;">2,5 m/s.</span></em><br />
<br />
Nu till förslaget i facit. Tanken är, att om man pekar slangen uppåt, så att strålen far rakt upp, så kommer vattnets rörelseenergi vid slangens mynning, att vara lika stor som dess lägesenergi, i den punkt där strålen vänder (<span style="color: orange;">energiprincipen</span>). Och eftersom kinetisk energi, <em><span style="color: #38761d;">E(k) = (m*v^2) / 2</span></em>, så kan man lösa ut vattnets hastighet vid mynningen, om man känner strålens höjd. <br />
<br />
Ja, jag tog min slang, med exakt samma tryck som förut, och lät den spruta rakt upp. Jag blev sjöblöt. Med linjal konstaterade jag, efter mycket trilskande, att strålens höjd var ca <em><span style="color: #38761d;">25cm</span></em>. Jag kommer inte att göra om det experimentet (mitt gamla motto var <em><span style="color: blue;">"Allt för vetenskapen!"</span></em>; mitt nya är <em><span style="color: red;">"En del för vetenskapen!</span><span style="color: red;">!"</span>.</em> Två utropstecken, för att det inte ska tappa kraft). Anyways… <em><span style="color: #38761d;">E(p) = E(k)</span></em> ger att <em><span style="color: #38761d;">mgh = (m*v^2) / 2</span></em>, som ger <em><span style="color: #38761d;">v = (2 * 9,82N/kg * 0,25m)^½ = 2,22 m/s</span>. </em>Så, ca<span style="color: #6aa84f;"> </span><em><span style="color: #38761d;">2,2m/s</span>.</em><br />
<br />
Så, med tanke på att mycket av min vattencylinder stänkte bort, och att det är VÄLDIGT(!!!) svårt att mäta en vattenslangsstråle med linjal, så känner jag mig ganska nöjd med resultatet, ändå! =)<br />
<br />
Det intressanta med detta experiment var väl att konstatera att energiformlerna faktiskt funkar, såsom utlovat. Och med en liten revidering av experimentets utförande, så bör man kunna få de båda resultaten att närma sig varandra. <span style="color: red;">Avslutningsvis vill jag ge en eloge</span>, till dig som har orkat dig igenom hela inlägget. <span style="color: blue;">Du är en klippa</span>, och hade jag en <span style="color: black;">karamell</span> så skulle du få den!<br />
<br />
Ps. Vet du hur meteorologer definierar svensk vår? Jo, medeldygnstemperaturen ska ha varit över noll grader, sju dygn i följd (där den första dagen får vara tidigast den 15:e februari). Guess what? Fr.o.m. idag är det <span style="color: lime;">vår</span> i lilla Enköping. <span style="color: red;">Trevlig helg! =)</span></span>Fredrik Vhttp://www.blogger.com/profile/14317966182425508847noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-85031370818843621252012-03-14T23:47:00.000+01:002012-03-14T23:47:01.054+01:00Musik och elektricitet!<div style="text-align: center;">
Vad heter världens häftigaste musikinstrument?</div>
<br />
<br />
Tesla coil! Ja, man kan spela musik på en Tesla spole.<br />
<br />
Elektricitet är ju bland det häftigaste som finns så varför inte göra det ännu häftigare?<br />
Här är ett klipp på värdens farligaste rockband ArcAttack som spelar musik på Teslaspolar.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Vi läser ju om energi nu, men i pausen i allt pluggande så hittade jag dom här klippen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
(Roligt med el)</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/MQFdveRmIUg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
ArcAttack.</div>
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/B1O2jcfOylU?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
Super Mario på två Tesla spolar.</div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Stefanhttp://www.blogger.com/profile/11298312358452369525noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-60760623604194550802012-03-14T22:12:00.000+01:002012-03-14T22:12:46.355+01:00<div style="text-align: center;">
<span style="color: orange; font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;"><b>Supraledare</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="color: orange; font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Låter ganska löjligt eller hur? eller riktigt COOLT!</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Som ni säkert har fått lära er i El-läran så har material (nästan) alltid en inre resistans, man får alltså inte ut den maximala effekten. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Supraledare är lösningen till detta, genom att kyla ner ett material till under den kritiska temperaturen så blir det supraledande, detta kan vara runt -300 grader. Det som händer är att elektronerna vid en sån låg temperatur har mer energi än atomerna, vilket gör att ledarelektronerna rör sig helt fritt i materialet. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Man har tillverkat supraledande spolar till generatorer som tar upp hela 99% utav den mekaniska rörelseenergin och omvandlar den till elektrisk energi, man har tillverkat datorprocessorer otroligt mycket snabbare än de vi har idag, så länge vi använder elektrisitet finns det alltså mycket bra användning utav detta!</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Kruxet är såklart att hålla materialen nere på den låga temperaturen, det finns endast ett par ämnen som vi kan använda flytande kväve till för att kyla ner tillräckligt med.</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Idéer nån? Vi kanske kan vänta tills det blir istid igen för att utnyttja detta till fullo? hmm hmm</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">Fick infon från wikipedia: </span><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Supraledare">http://sv.wikipedia.org/wiki/Supraledare</a></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><br /></span></div>Daniel Shttp://www.blogger.com/profile/02564584795200464686noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-54739439156522590842012-03-14T20:15:00.001+01:002012-03-14T20:15:39.977+01:00En undran om värme i samband med bakningVisst var förra inlägget lysande i dubbel mening! Men ett blogginlägg kan vara en liten enkel undran i samband med något vardagligt. Som t ex det här:<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB3ohFZipI0zlCblMuspWzw-PnwvK7Rwd_AN1EDXXch7TT09o1r9iO8grhq8onQ-0gVfQB5zaGQ4_NS16ZrSu_GTzM-bOU4Q3B26A-b_JyYConKf6yzVgNtFbUPJVwT5Tr-_ujPLIUt8I/s1600/br%C3%B6d.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="139" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB3ohFZipI0zlCblMuspWzw-PnwvK7Rwd_AN1EDXXch7TT09o1r9iO8grhq8onQ-0gVfQB5zaGQ4_NS16ZrSu_GTzM-bOU4Q3B26A-b_JyYConKf6yzVgNtFbUPJVwT5Tr-_ujPLIUt8I/s200/br%C3%B6d.jpg" width="200" /></a>Jag bakade bröd ikväll och närjag tog ut brödet höll jag på att bränna mig och då tänkte jag så här:<br />
Jag kan utan problem sticka in handen i ugnen med temperatur 200 grader, jag kan ta i det varma brödet, men jag måste ha ordentliga grytlappar för att kunna ta i plåten. Hur kan det vara så? Både plåten, brödet och luften i ugnen har väl samma temperatur?<br />
Du som läser om värme, har du någon bra förklaring?IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-53743237034127162632012-03-01T21:52:00.002+01:002012-03-01T21:52:53.718+01:00Det är ju lysande!<span lang="EN"> Halloj! Här kommer ett lite längre inlägg, för den som orkar (lugn, mest bilder som tar plats ;-) ).<br />
<br />
Alltsedan Lindas inlägg om potatisbatteriet så har det ju varit lite funderingar kring huruvida en lampa kan fås att lysa, endast genom att koppla ihop några potatisar, så jag och Stefan har undersökt läget. Vi skippade potatisarna och körde på citron istället, men principen är densamma i båda fallen. Linslus som jag är, så blev det svårt för Stefan att få ta plats framför kameran, men jag kan lova, att om en krets har byggts på Komvux, så har maestro Kjellberg varit involverad!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Here goes:</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGsQKhM5xpht65Lw67bduC78xdy4tEvkCflQDz8cqhJPby0DW_0VMze7PbQdc0cOVp6W_dXlnMRMersUUN0LmAVKxFQvZug_t1mjpxi-Au6dYUKSbIBK4_nqrWrDw4PFwbNbSuPU5DCcA/s1600/sp%C3%A4nning+1+cell.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGsQKhM5xpht65Lw67bduC78xdy4tEvkCflQDz8cqhJPby0DW_0VMze7PbQdc0cOVp6W_dXlnMRMersUUN0LmAVKxFQvZug_t1mjpxi-Au6dYUKSbIBK4_nqrWrDw4PFwbNbSuPU5DCcA/s400/sp%C3%A4nning+1+cell.JPG" uda="true" width="400" /></a></div>
<span lang="EN">Här har vi våra komponenter. Ett gäng citroner (elektrolyten), förzinkad spik, tvinnad koppartråd (dessa två agerar elektroder), en multimeter och några sladdar. Som ni ser så är multimetern kopplad så att den kan mäta spänningen över en citron, och siffrorna ni ser är på riktigt! När elektroderna kopplas till citronen så uppstår faktiskt en spänning på knappt 1V! </span><br />
<span lang="EN">Häftigt? JA! Nöjda? ALDRIG! More juice!! <br />
Om en citron kan ge 1V, så borde väl fyra citroner kunna ge 4V? Vi provar:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtWEOhenk15uwN9774SRflyJBbGDbRlIcqqGlS5kCq0vf_XYeXaVQk4re_wZ_0ZsZ5zkcIPDDDkFYfhqQZ6-2uuB3bVbloqB5gJPy43ulC6YhzgN3n3OFJ7WG0Lw9GKCR51PQBMB8Gano/s1600/batteri+m+multim.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="297" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtWEOhenk15uwN9774SRflyJBbGDbRlIcqqGlS5kCq0vf_XYeXaVQk4re_wZ_0ZsZ5zkcIPDDDkFYfhqQZ6-2uuB3bVbloqB5gJPy43ulC6YhzgN3n3OFJ7WG0Lw9GKCR51PQBMB8Gano/s400/batteri+m+multim.JPG" uda="true" width="400" /></a></div>
<span lang="EN">Citronerna kopplas i serie, spänningen över polerna kontrolleras, och mycket riktigt, multimetern visar på knappt 4V. Tidigare hade vi en enda cell (som för övrigt byggdes enligt samma modell som den vi gjorde på lektionen i onsdags, om ni minns?), men nu när vi har kopplat ihop flera celler, så har vi ett regelrätt batteri! =D<br />
<br />
<span lang="EN">So far, so good, men målet var väl ändå att tända en lampa, inte sant?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyHkUWeArL70dnwjdZad92CWMdAVkbKpMrqcxoV29CJ9j8M7BdIy5-2yc4ww3KJ7sDuWd6q5ZlPbAwj30aEUMO4gMWDyFU8442J9zqv3gEHOevMA2EIEi6UDBb3d4cvv-bgbbqdWshJeM/s1600/kopplar+diod.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyHkUWeArL70dnwjdZad92CWMdAVkbKpMrqcxoV29CJ9j8M7BdIy5-2yc4ww3KJ7sDuWd6q5ZlPbAwj30aEUMO4gMWDyFU8442J9zqv3gEHOevMA2EIEi6UDBb3d4cvv-bgbbqdWshJeM/s400/kopplar+diod.JPG" uda="true" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<span lang="EN">Till det ändamålet slog Stefan sönder sitt cykellyse, för att producera en lysdiod. No half measures. Här, på bilden ovan, står jag, den evige lärlingen, och försöker koppla in dioden i kretsen, med ett par krokodilklämmor. Det är ett precisionsarbete, som kräver enorm skicklighet. Och ödmjukhet, det går inte utan ödmjukhet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLSr-cSXBHWXsb42r8PvBKbrfHcPYavwMZewV2sYFgX0UysT9DzpCICCQQ9_rBIiZDuRf-5XAxcqJbfnybZWDheEnyW6f5cjYF5VxvGKXH-2irmRUBDxtriWzVf27qbNVKV38bv-3gqKU/s1600/lysdiod+far.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLSr-cSXBHWXsb42r8PvBKbrfHcPYavwMZewV2sYFgX0UysT9DzpCICCQQ9_rBIiZDuRf-5XAxcqJbfnybZWDheEnyW6f5cjYF5VxvGKXH-2irmRUBDxtriWzVf27qbNVKV38bv-3gqKU/s400/lysdiod+far.JPG" uda="true" width="400" /></a></div>
<span lang="EN"><br />
We said: “Let there be light!”<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNZhCuHh3sRKULLiHCBDfSNJ9fHWuvAxW-cA5wrgDK32066wbCQoEL3UxK-bDjyFzwfvnfvFkUtuvBl3OQqCzqnp8iX70AcSX4k9tsjAirQbY1a-j53I9TEd8Sa5z5UvY8ApG08K-qKDg/s1600/lysdiod+n%C3%A4ra.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNZhCuHh3sRKULLiHCBDfSNJ9fHWuvAxW-cA5wrgDK32066wbCQoEL3UxK-bDjyFzwfvnfvFkUtuvBl3OQqCzqnp8iX70AcSX4k9tsjAirQbY1a-j53I9TEd8Sa5z5UvY8ApG08K-qKDg/s400/lysdiod+n%C3%A4ra.jpg" uda="true" width="298" /></a></div>
<br />
And we saw that we were good...<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRbpOlRbmkuqpIuNC9ormtgbCetzQkTuGOh6tCQyTaA7iQqmNqnwvV7YuXbaFtAzvF614DZlgzOqihLIAhrv7Xk95LTivSv8zP1fuyGVx6BSHlEUndPEEk0elhzaa0rQ-nNhSFWHFKotA/s1600/IMG_0136.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRbpOlRbmkuqpIuNC9ormtgbCetzQkTuGOh6tCQyTaA7iQqmNqnwvV7YuXbaFtAzvF614DZlgzOqihLIAhrv7Xk95LTivSv8zP1fuyGVx6BSHlEUndPEEk0elhzaa0rQ-nNhSFWHFKotA/s400/IMG_0136.jpg" uda="true" width="298" /></a></div>
<span lang="EN"><br />
Mycket hårt slit har det varit, men tesen om fruktbatteriet är styrkt, och Freddan har förtjänat en citron - en battericitron, gött!<br />
<br />
<span lang="EN">Så hur var det nu detta funkade?<br />
Zink oxideras (avger elektroner) av den sura elektrolyten. Eftersom kopparjoner har högre normalpotential (förmåga att ta till sig elektroner) än zinkjoner, så uppstår en spänning mellan zinkspiken och koppartråden. Elektrolyten innehåller joner, och dessa ger en höjd konduktans (ledningsförmåga). Det finns alltså spänning, och det finns tillräcklig konduktans, och därför finns det en ström.<br />
Så hur länge kommer strömmen att vandra? För alltid? Nä, Det krävs energi för att hålla elektroner vandrande, och denna kommer från zinkspiken. Denna kemiskt bundna energi förbrukas allteftersom, så efter ett tag stannar strömmen, vilket vi såg i onsdags, när fläkten slutade snurra.<br />
<br />
Med det tackar vi för oss! =)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisyq7wVaOjduluTD0UaW0uSl1ENKhkNdCMOz5_9XcMWgaf39WfqdS7anRhO2j3w4vV1hvkMtUOFpeA-J7Tzu8dUMJhGEAVBokIbAt792kyMkXc5g8GEfHRV4VExY_GKnKpT0dPE5XGAzU/s1600/Baloo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="178" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisyq7wVaOjduluTD0UaW0uSl1ENKhkNdCMOz5_9XcMWgaf39WfqdS7anRhO2j3w4vV1hvkMtUOFpeA-J7Tzu8dUMJhGEAVBokIbAt792kyMkXc5g8GEfHRV4VExY_GKnKpT0dPE5XGAzU/s320/Baloo.jpg" uda="true" width="320" /></a></div>
<span lang="EN"> Jag hoppas att ni har förstååått? ;-D</span></span></span></span></span></span></span></span></span>Fredrik Vhttp://www.blogger.com/profile/14317966182425508847noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-70475256944770156342012-02-28T20:14:00.002+01:002012-02-28T20:14:56.796+01:00Har du koll på natthimlen?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKcdDMHARf0rQQO9zst7_RKGKOn9ZrVGNx5Kp8Wj9p81z6LEqyYXKp6c4ZgaiwsVK1n01M17xXjksVBL7SR4doW86_HVXrAoax4R_YT_jZnhFQhSwuHeypR6PdQVIBIkoVmewcSxEhvV8/s1600/orion" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKcdDMHARf0rQQO9zst7_RKGKOn9ZrVGNx5Kp8Wj9p81z6LEqyYXKp6c4ZgaiwsVK1n01M17xXjksVBL7SR4doW86_HVXrAoax4R_YT_jZnhFQhSwuHeypR6PdQVIBIkoVmewcSxEhvV8/s320/orion" width="212" /></a></div>
En fantastisk vacker natthimmel, ut och titta! Här är en bild av Orion tagen med en app SkyView. Man får hjälp med tolkningen av stjärnbilden och en del information. Lite kul.<br />
<br />Flera planeter är synliga på himlen nu, vet du vilka?<br />
<br />
Om du ser något som lyser på himlen, hur ser du skillnad på planeter och stjärnor?IngridJhttp://www.blogger.com/profile/05559934462419893196noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-6854783393264801802012-02-24T09:56:00.001+01:002012-02-24T09:56:17.003+01:00FormelsamlingGod vår!<br />
<br />
Jag & Terese skulle vilja dela med oss av en länk som har en bra sammanfattning av formelsamligen till Fysik A. Vi vet av erfarenhet att alla inte har en formelsamling i bokform.<br />
<br />
Enjoy! =)<br />
<br />
<a href="http://www.katte.se/fysik/formelblad/Formelblad%20till%20FyA.pdf">http://www.katte.se/fysik/formelblad/Formelblad%20till%20FyA.pdf</a>Jenny Bhttp://www.blogger.com/profile/13685600008756668889noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5713071267731479843.post-66455418945326297072012-02-24T00:00:00.000+01:002012-02-24T00:01:31.072+01:00Potatisbatteri<div style="color: red;">
"Potatisbatteri</div>
<div style="color: red;">
<br />
Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här:<br />
Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.</div>
<div style="color: red;">
<br />
1.En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis.<br />
2.Spikarna får inte ta ihop inne i potatisen.<br />
3.Låt lysdiodens ena tråd röra den sista kopparspiken och den andra tråden röra den sista zinkspiken.<br />
4.Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-7J-pBBqcvSdWLrLq3S4ZNg15v4aP31YQ7nNxO-7O-vwZtP0DjpkQzsaiVc6qWO7PUrNJnbOBI7kBkcLry7Jy8m1JTL7K2WIkqiGw72sA2cnmCYW8OOBxNmB2g4eoBZ4ZJFiCb9UB9xM/s1600/potatisbatteri.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-7J-pBBqcvSdWLrLq3S4ZNg15v4aP31YQ7nNxO-7O-vwZtP0DjpkQzsaiVc6qWO7PUrNJnbOBI7kBkcLry7Jy8m1JTL7K2WIkqiGw72sA2cnmCYW8OOBxNmB2g4eoBZ4ZJFiCb9UB9xM/s320/potatisbatteri.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div style="color: red;">
5.Prova med någon annan frukt eller rotfrukt om du har möjlighet. Obs! De går att återanvända som mellanmål ;-)</div>
<br />
<span style="color: red;">Potatissaften är basisk (alkalisk), men sur saft fungerar också.</span><br />
<span style="color: red;">Koppar är +laddat och zink är -laddat.</span><br />
<span style="color: red;">Olika laddningar dras till varandra.</span><br />
<span style="color: red;">I vätskan i potatisen bildas en ström som går från den ena metallen till den andra."</span><br />
<br />
<span style="color: red;">http://www.skolresurs.fi/fykeresursen/tema_5_6/El_5_6_svar.pdf</span><br />
<span style="color: black;">---</span><br />
<br />
<span style="color: black;">Den rödmarkerade texten är en laboration jag snubblade över på internet ikväll/natt. Men jag kan för allt i världen inte få min hjärna att begripa varför det inte behövs något batteri !? </span><br />
<div style="color: lime;">
<i>"Potatissaften är basisk (alkalisk), men sur saft fungerar också.<br />Koppar är +laddat och zink är -laddat.</i>
<i><br />Olika laddningar dras till varandra.</i>
<i><br />I vätskan i potatisen bildas en ström som går från den ena metallen till den andra."</i>
</div>
<span style="color: red;"><span style="color: black;">Denna förklaringen säger egentligen allt, men det vill bara inte klicka!</span></span><br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;">Kan man rita kopplingsschema på detta också, och därigenom göra det begripligt, eller någon som har något annat tips. Jag har svårt att tro att en lampa kan lysa utan batteri, (även om dynamolampa t.ex. drivs av magnetfält (spole + magnet?), vilket heller inte är ett batteri i sig).</span></span><br />
<br />
<span style="color: red;"><span style="color: black;">Någon som kan förklara praktiken bakom så att jag begriper? </span> </span>Linda Lhttp://www.blogger.com/profile/03310408186124564671noreply@blogger.com1